Äntligen premiär!

Idag var det dags; röda mattan rullades ut och på den rullades äntligen prinsessan ut! Jag syftar inte på min dotter denna gång utan på min räser. Jag har väntat och längtat efter att få testköra den och idag blev det äntligen av!
Jag och mannen tog cyklarna och trampade iväg efter middagen. Jag kände mig som en jätte på cykeln, det var stor skillnad mellan mannens och min. När jag testade hans cykel fick jag liksom hänga fram mot styret och fick ganska snabbt ont i armar och rygg. Idag satt jag som en kung, den passade som en smäck. Lite nervös var jag för att sitta fast i pedalerna, lossade ena foten så snart jag kom fram till korsningar med trafik, men klarade mig från att vurpa. Denna gång iallafall.
Knät är fortfarande blått och ömt, men känns lite bättre än tidigare. Jag haltar åtminstone inte längre, dock är Voltaren-gel:en en trogen vän för tillfället. Det gick riktigt bra att cykla, fick lite känning efter drygt 2 mil men mannen tipsade mig om att inte "dra" upp pedalen med det ben som jag har ont i och efter ett tag kändes det faktiskt bättre! Längtar som tusan efter att få springa, men det känns inte aktuellt än på ett tag.
Dagens cykeltur blev 3,2 mil med en snitthastighet på 26,4 km/h. Det lär ta några rundor innan jag känner mig helt hemma med biken och då hoppas jag att det kommer att gå lite fortare. Fast då har väl snön kommit och det är dags att ställa undan cykeln...

Har avverkat mina små styrkeövningar i vanlig ordning. Denna vecka är det 65 upprepningar av varje övning, missade det och körde 70 igår och idag -vilken bonus va?
Plankan idag; återigen nytt rekord: 3 min och 39 sek! Jisses, vart ska detta sluta?

Äntligen fick hon komma ut i friska luften, Contessan!