Terränglöpning

Ikväll blev det terränglöpning. Mannen släppte av mig vid infarten till Gammelstadsvikens naturreservat och körde själv vidare mot Kyrkbyn där vi skulle mötas senare. Jag kände ett enormt sug efter att få springa i skogen, bara koncentrera mig på var jag ska sätta ner nästa fot och lyssna på mitt eget flås. Det är lite meditativt. Däremot är jag rädd att jag ska stöta på en björn när jag springer för mig själv, flera gånger spratt jag till när skrämda fåglar flaxade upp nära mig.

Helt underbart ljuvligt!

Tyvärr hade flera av spångarna murknat sönder och många av stigarna var rätt så igenvuxna så det gällde verkligen att hålla tungan rätt i munnen för att inte vricka fötterna. Givetvis stod jag på huvudet en gång, då jag sparkade i en rot eller sten. Jag föll handlöst och landade så klart på mitt löparknä. Men det slutade bra. Jag kunde borsta av mig och fortsätta lubba.

Genom tunnel, över broar och fält går leden. Dagen till ära tjuvtog jag
mina Saucony trail-skor. Så lätta och sköna! Men jag säger inget till
sjukgymnasten.

Tyvärr blev rundan kortare än jag tänkt, klockan stoppades på 6,2 kilometer. Men det var 6,2 roliga kilometer. Framme i Kyrkbyn mötte jag upp mannen som åkt rullskidor och vi avslutade med picnic på Hägnans gräsmatta. En snabb sådan eftersom knotten höll på äta upp oss.
Stretch och lite bål-övningar som jag verkligen har varit kass på denna sommar, sen var dagens träning över.