Premiärtur

Igår skulle jag egentligen ha sprungit ett kort distanspass enligt schemat från coachen. Men det har varit lite strävt i halsen, så jag tog ytterligare en vilodag och slog en pling till vårdcentralen istället. Tänkte att det var dags att någon fick ta en titt för att se om jag endera behöver penicillin eller om jag kunde börja träna så smått. Styrde stegen till vårdcentralen idag där en sköterska topsade halsen och efter fem minuter kom resultatet; jag har ingen halsfluss. Hurra, hurra!
Så idag har jag äntligen fått snöra på mig bugsen. Det blev en väldigt lugn runda, där klockan stannade på 6,8 km. Visst känns det i kroppen att den inte är tipp-topp, men samtidigt blev jag lite förvånad att det ändå kändes så bra. Jag hade förväntat mig att det skulle kännas tungt och att flåset skulle vara nere på noll.
För att toppa det hela tog jag upp coachens plankan-utmaning när jag kom hem. Sist stannade jag klockan på 2,45. Idag plussade jag på ytterligare några sekunder. Snart blir det rekord!

Vågar inte tänka på hur långt coachen har
kommit vid det här laget...