Min man har köpt en racercykel. Jag har aldrig suttit på en sådan, har aldrig ens varit intresserad av landsvägscykling tidigare, trots att min mans svåger är svårt biten av den sporten och gärna pratar mycket och länge om sin cykling. Mountainbike däremot, det tycker jag är kul. Det är lite trixigt att ta sig över stock och sten så man får hålla tungan rätt i mun.
Men så idag så skulle jag få testköra mannens racer. Han tog sin mtb och jag fick låna den sprillans nya! Jag var riktigt nervös, gudskelov så skulle jag inte sitta fast i pedalerna! Sen bar det av och jag är helt fascinerad av hur lätt det gick. Cykeln svarade på minsta vink och gick som ett spjut. Må vara att den var lite för stor för mig, jag fick lite ont i armar, nacke och rygg men det kunde jag stå ut med. Var ganska stel när jag väl klev av efter 18 km cykling. Vi höll en snittfart på 25,7 km/h vilket inte säger mig så mycket eftersom jag inte vet vad man "borde" ligga på, men jag tyckte att det gick undan. Kunde nästan höra publikens jubel när vi frenetiskt trampade genom stan.
Väl hemma så svidade jag om, tog av mig hjälm och blöjbyxa (tack å lov för den!!), på med nya tights och rev sedan av en springtur på 7,6 km. Höll en snittfart på 4,42 min/km vilket jag tycker är helt okej efter cyklingen. Löpningen gick faktiskt riktigt bra, tror att det har att göra med att det var sent på kvällen och svalt i luften. Jag tycker att det är jobbigt att springa i värme.
Nu ska det bli skönt att få sova, jag gissar att jag kommer att vara öm i ryggen av cyklingen imorgon. Konstigt egentligen, det är ju inte ryggen jag trampar med direkt...
Känns som att träningsvärken har varit en ständig följeslagare denna sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar