Har väntat hela dagen på att det kanske skulle bli något längre uppehåll så att jag kunde ta mig ut på ett cykelpass. Men när kvällen kom insåg jag att det kommer inget, så det var bara att kasta sig upp på hojen och köra iallafall.
Även idag hade jag långkalsonger under mina fodrade tights och det behövdes. Hade tyvärr inga regnbyxor, men däremot en regnjacka, så jag var varm och torr på överkroppen medan resten av kroppen var dyngsur. Kände hur det plaskade inne i skorna, tyvärr äger jag inga skoskydd men inser att jag måste införskaffa sådana under veckan eftersom de har lovat REGN under Vätternrundan. Yes. Förstå vilket pannben jag kommer att bygga under denna Vätternrunda. Inte nog med att jag knappt har cyklat något, bortsett från lite spinning tidigare i vintras och några enstaka cykelpass utomhus varav det längsta är 7,5 mil. Det blir alltså regn också. Klarar jag detta så klarar jag allt.
Det enda som kan få mig att bryta skulle vara om jag får problem med mitt löparknä, för då är det inte värt det. Men eftersom jag nu gör mig besväret med att åka buss ända ner till tjottahejti och vara med i vad som antagligen kommer att kännas som världens längsta cykellopp, så hoppas jag givetvis att jag tar mig runt.
Isåfall kan jag bocka av första grenen i Klassikern!
 |
| Tur man inte är gjord av socker... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar