Vad har hänt sen sist?

Senaste veckan har varit ganska hektisk. Det har varit rätt mycket på jobbet och parallellt med detta har sonen varit sjuk, hostandes dygnet runt. Lite sömn på det och träningsmotivationen försvann som ett brev på posten kan jag säga. Sen fortsatte det med att mannen däckade i samma ordentliga förkylning för några dagar sedan. Och igår hängde dottern med på samma tåg, fast hon toppar ordentligt med kräkningar (sorry för den infon, men så är det).

Den här veckan har både jag och mannen semester eftersom barnen har höstlov. Veckan började iallafall bra; strålande väder och utflykt till fågeltornet.

Ett riktigt bra utflyktsmål när man har barn!

Skulle kunna traska länge, länge...

Fågeltornet i all sin prakt:)

Det blev en del korvgrillning.

Och kaffe & bulle till efterrätt. Fast bullen ligger redan i magen här...

På tisdagen tog jag mig faktiskt ut en liten, liten runda - tack vare min dotter. Hon frågade om vi inte kunde fara ut och springa, det händer sannerligen inte varje dag. En sådan gång kan man inte säga nej, oavsett hur trött man än är, så vi dressade om och gjorde 4,5 km. Hon sprang till och med intervaller med mig, vi körde järnet mellan tre lyktstolpar och gick en. Jag är helimponerad av henne; hon höll samma takt som mig under de snabba sträckorna! 

Kvällen fick jag tillbringa i goda arbetskollegors lag på Hemmagastronomi. Vi lagade helt fantastiskt god mat tillsammans - en riktig höjdarkväll och min mage stod i fyra hörn när den var över!

Här skulle jag kunna sitta varje kväll:)

Så åkte vi till mina föräldrar igår för att lämna barnen några dagar. Och väl på plats eskalerade mannens förkylning ordentligt och dottern påbörjade sin. Imorse packade vi oss hem igen och medan halva familjen har legat utslagen idag så fick jag på mig träningskläderna och drog ut på en helt underbar löprunda. Tror att det var rastlösheten kombinerat med lite uppgivenhet som blev den slutliga sparken i baken. Det blev en 8-kilometersrunda med lite rygg-och magövningar efteråt. 

Vackert så man blir glad ända in i hjärtat!

Jag älskar verkligen att springa, varför ska det då vara så svårt med motivationen?

Nu är mitt mission följande:

1) Försöka få tillbaka kondis och styrka i kroppen. Känner att jag tappat en del:(

2) Ta tillbaka motivationen.

3) Sova ikapp.

4) Hålla förkylningen stången.

Over and out.