Aj, aj, aj vad jobbigt det var på kvällens spinningpass. Jo tack, det känns att kondisen har dalat lite den senaste tiden. Många backar i varierande tempo och längd, jag fick sannerligen känna att jag lever.
Lina peppade på, till synes oberörd av dagens kraftprov. Jag skulle ha svårt att få fram ett endaste ord med en glad och uppmuntrande stämma. Kunde på min höjd väsa fram ett "fy fan" åt min kollega som satt på cykeln bredvid. Men, när passet var över så var jag glad och nöjd och tänkte direkt att det här måste jag snart göra om!
Efter spinningen följde ett corepass som faktiskt gick bättre än jag trodde. Min känsla är att jag har tappat så mycket den senaste tiden, men det var inte så farligt faktiskt - spaghettikroppen hängde med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar